Fångrisk vid nattfrost och sol: Vad säger forskningen?
Fång (laminitis) är en komplex och allvarlig hovsjukdom som drabbar tusentals hästar varje år. Den är inte enbart ett vår- och sommarfenomen, utan risken finns även under höst och tidig vinter, särskilt när nätterna bjuder på frost och dagarna är soliga. För att förstå varför denna väderkombination är riskabel behöver vi titta närmare på växternas fysiologi, hästens metabolism och den underliggande patofysiologin vid fång.
Växternas sockerproduktion under frost
Gräs producerar sockerarter (främst fruktaner) genom fotosyntes. Normalt sett används dessa sockerarter under natten för växtens tillväxt och cellandning. Men när temperaturen sjunker under cirka 5 °C avstannar gräsets tillväxtprocesser. Sockret som producerats under dagen lagras därför i bladen istället för att förbrukas.
Om natten dessutom bjuder på frost, och solen sedan skiner nästa dag, ökar fotosyntesen ytterligare. Resultatet blir en extremt hög halt av icke-strukturella kolhydrater (NSC = non-structural carbohydrates) i gräset. Studier från bland annat Waltham Equine Studies Group har visat att fruktanhalten kan mer än fördubblas under dessa förhållanden.
Hästens metabolism och känslighet
Hos friska hästar med god insulinrespons kan små variationer i gräsets sockerhalt hanteras. Men för känsliga individer innebär dessa toppar en kraftig metabol utmaning.
Insulinresistens (IR): Hos hästar med IR svarar kroppen med förhöjda insulinnivåer efter sockerintag. Hyperinsulinemi är en välkänd riskfaktor för utveckling av laminitis (de Laat et al., 2016).
Equine Metabolic Syndrome (EMS): Hästar med EMS har både insulinresistens och ofta övervikt, vilket ytterligare ökar risken.
Tidigare fångepisoder: Hästar som redan har haft laminitisskador i lamellagret är känsligare för nya belastningar.
Patofysiologi: Från högt socker till hovskada
De exakta mekanismerna bakom fång är komplexa och ännu inte helt kartlagda, men två huvudsakliga teorier dominerar:
Endokrin laminitis – Höga insulinnivåer påverkar blodflödet i hovarna, vilket leder till störningar i lamellagrets integritet.
Toxisk-inflammatorisk påverkan – Vid mycket högt intag av fruktaner kan en störning i grovtarmsfloran uppstå, vilket leder till ökad produktion av toxiner och inflammation i hovarna.
Vid frost och sol dominerar främst den endokrina mekanismen via hyperinsulinemi.
Riskgrupper av hästar
Ponnyer och kallblodsraser med lättfödd ämnesomsättning
Äldre hästar (>15 år) med ökad risk för IR
Hästar som redan diagnostiserats med EMS eller PPID (Cushing’s syndrom)
Hästar med tidigare hovskador eller laminitishistorik
Praktiska rekommendationer för hästägare
Undvik bete under morgnar och förmiddagar efter frostnätter med sol. Sockerhalten är då som högst.
Erbjud grovfoder med lågt sockerinnehåll (analyserat hö/hösilage med <10 % sockerhalt på ts-basis).
Använd munkorg för att begränsa intaget om hästen måste gå i gräshage.
Regelbunden hullbedömning: Ett BCS (Body Condition Score) över 6/9 är en riskfaktor.
Kontrollera hovarna ofta: Ökad värme, digital puls eller stelhet är varningssignaler.
Veterinär- och hovslagarsamarbete: Tidig upptäckt och förebyggande åtgärder minskar risken för permanenta hovskador.
Slutsats
Nattfrost och solsken i början av vintern är inte bara vackra naturfenomen – de kan vara en direkt hälsorisk för många hästar. Förhöjda sockerhalter i gräset i kombination med metabol känslighet hos individen skapar en situation där fångrisken blir påtaglig. Genom att förstå mekanismerna och anpassa fodring och hagvistelse kan hästägare minimera risken och skydda sina hästar från denna smärtsamma och ibland livshotande sjukdom.
Källor i urval:
de Laat, M. A., McGowan, C. M., & Sillence, M. N. (2016). Equine insulin-induced laminitis: A review. Veterinary Journal, 218, 52–63.
Pollitt, C. C. (2008). Equine laminitis: A revised pathophysiology. AAEP Proceedings, 54, 211–218.
Longland, A. C., & Byrd, B. M. (2006). Pasture nonstructural carbohydrates and equine laminitis. Journal of Nutrition, 136(7 Suppl), 2099S–2102S.
